En säck som spricker i korridoren kostar mer tid än den sparar i pris. Valet av plastsäckar till städ och renhållning beror på vad som ska i dem, var de står och vilket material de är gjorda av. Den som behöver mycket hållbara plastsäckar kan hitta dem hos en tillverkare som har sopsäckar och papperskorgspåsar i lager.
Samma påse med många namn
Den vita påsen i nästan varje papperskorg kallas avfallspåse. Den kallas också korgpåse, insatspåse, soppåse eller prasselpåse. Därför blir beställningar ibland fel. Kunden menar en sak och leverantören tänker på en annan. Det hjälper att skilja på fyra typer. Papperskorgspåsar sitter i mindre korgar. Sopsäckar tar större volymer. Matavfallssäckar är för organiskt avfall. Returplastsäckar används när plastavfall samlas in för att skickas till återvinning. Börja med att bestämma vilken av dem ni faktiskt behöver. Då blir resten av valet enklare.
Material och tjocklek
Påsar för renhållning tillverkas ofta av LD-polyeten eller HD-polyeten. Sanitetspåsar finns också i LLD-kvalitet. Vilken som passar beror på vad påsen ska tåla, till exempel vassa föremål, vått avfall eller tung last. Det är en fråga att ställa till leverantören med konkreta exempel från er egen verksamhet.
Tjocklek anges i mikrometer. För plastbärkassar har Naturvårdsverket en indelning där mycket tunna kassar är under 15 mikrometer och tunna under 50. Tjocka ligger mellan 50 och 99 och mycket tjocka över 99[2]. Den indelningen gäller bärkassar och inte sopsäckar. Den ger ändå en känsla för vad siffrorna på ett produktblad betyder.
Lättare påsar och grön råvara
En avfallspåse väger i dag upp till 60 procent mindre än för 20 år sedan. Det beror på bättre råvara och effektivare maskiner. Därför går det åt mindre energi både vid tillverkning och vid transport. Det finns också plastsäckar i grön polyeten, som tillverkas av förnyelsebar råvara. Andra alternativ är påsar av återvunnen plast eller av ny råvara, beroende på vilken specifikation verksamheten har.
När påsen hamnar nära mat
Om påsar används som förpackning för livsmedel räknas de som kontaktmaterial. Då gäller bland annat EU-förordning 10/2011, och materialet ska tillverkas enligt god tillverkningssed. Livsmedelsverket godkänner inga kontaktmaterial[3]. Ansvaret ligger alltså på företagen i kedjan. Vad det innebär för just er hantering är något ni bör reda ut med leverantören eller den kontrollmyndighet som ansvarar för er verksamhet.
Gör en enkel genomgång innan nästa beställning. Gå igenom en vanlig arbetsdag och notera var säckar går sönder eller blir över. Notera också var de är för stora för korgen. De iakttagelserna är en bättre grund för att jämföra material och tjocklek än ett styckpris.